Gamla vägarbetarhus på Mallorca berättar om en tid då vägunderhållet sköttes för hand. De små husen var bostäder åt arbetarna som höll vägarna framkomliga – och några finns fortfarande kvar.
Över 1 miljon resor dagligen
På Mallorca görs omkring 1,15 miljoner resor varje dag. Öns vägnät består av 205 vägar med en sammanlagd längd på drygt 1 578 kilometer.
Trafiken utgörs främst av personbilar, lastbilar och motorcyklar, men även av cyklister. På de mest trafikerade platserna kan upp till 188 000 fordon passera under ett dygn.
Det moderna trafiklandskapet skiljer sig radikalt från 1700-talets Mallorca. Då drogs fordonen av djur och bestod huvudsakligen av kärror, vagnar och andra enkla ekipage. Många vägar som fortfarande används på ön började som ridvägar.
Vägarbetaren ansvarade för sin egen vägsträcka
År 1759, under kung Ferdinand VI regeringstid, hade Spaniens vägnät blivit så omfattande att behovet av organiserat underhåll blev tydligt. Då skapades yrkestiteln vägarbetare.
Varje vägarbetare ansvarade för underhållet av en liga statlig väg, motsvarande cirka 5,5 kilometer.
Arbetet pågick från soluppgång till solnedgång. Vägarbetaren skulle jämna ut spår efter vagnar, fylla på jord och avlägsna stora stenar. Han höll även diken och vattenpassager rena samt åtgärdade skador efter oväder, vägarbeten och fallna träd.
I arbetsuppgifterna ingick dessutom att ingripa mot misstänkta personer som påträffades längs vägarna och överlämna dem till myndigheterna.
Vägarbetaren arbetade året runt, oavsett väder, och bar uniform i tjänsten.
Ett enkelt hus blev en del av lönen
Som ersättning fick vägarbetarna fem realer om dagen, vissa förmåner och ett litet hus att bo i. Bland privilegierna fanns befrielse från militärtjänst.
Vägarbetarhuset låg vanligtvis mitt på den vägsträcka som arbetaren ansvarade för. Bostaden var mycket enkel och bestod ofta av ett enda rum med öppen spis.
Den spanska vägarbetarkåren skapades ursprungligen för sex stora vägar som förband Madrid med andra städer. Systemet växte snabbt och de små husen uppfördes så småningom över hela landet.
Fler vägarbetare på Balearerna under 1800-talet
På Balearerna ökade antalet vägarbetare kraftigt i början av 1800-talet. Utvecklingen sammanföll med att de första allmänna vägplanerna utarbetades.
Syftet var bland annat att förbinda viktiga jordbruksområden med hamnar och tätorter. Bättre vägar skulle göra det enklare att transportera varor och bidra till öarnas ekonomiska utveckling.
Med tiden började motorfordonen ersätta kärror och hästdragna vagnar. År 1900 hade utvecklingen gått så långt att Spanien införde sina första regler för motorfordonstrafik på statliga vägar.
Asfalten förändrade vägarbetarnas yrke
År 1926 inleddes en nationell satsning på att asfaltera Spaniens vägar. De tidigare sten- och grusvägarna skulle anpassas till motorfordon.
Asfalteringen blev början till slutet för det traditionella vägarbetaryrket. Samtidigt innebar mekaniseringen att allt fler underhållsuppgifter kunde utföras med maskiner.
På Mallorca användes vägarbetarhusen, även kallade casillas, fram till mitten av 1900-talet. Då fungerade de inte alltid som permanenta bostäder. Många vägarbetare använde i stället husen under arbetsveckan och återvände hem över helgen.
Historiska vägarbetarhus hotades av rivning
De vägarbetarhus som överlevde utbyggnaden av Mallorcas vägnät tillhör i dag öns råd, Consell de Mallorca. Många andra byggnader revs när de vägar som de en gång hade bevakat breddades och moderniserades.
Kulturarvsföreningen ARCA har engagerat sig för att rädda flera av husen. Föreningen försökte bland annat förhindra att två vägarbetarhus i Son Rossinyol och Manacor förstördes.
Enligt Pere Ollers från ARCA är byggnaderna unika arkitektoniska verk som bör skyddas från omfattande vägprojekt.
Vägarbetarhus på Mallorca får nya funktioner
Några av de historiska hus som finns kvar har fått nya användningsområden. Vägarbetarhuset vid Es Trenc ingår numera i naturparken och används av parkvakterna.
Ett annat uppmärksammat hus ligger vid Nu de sa Corbata på den berömda vägen till Sa Calobra i Escorca. Byggnaden tillhör fastigheten Es Bosch – se bild.
Balearernas regering har köpt delar av Es Bosch och äger nu 66 procent av fastigheten. Vad vägarbetarhuset och resten av området ska användas till i framtiden väntas avgöras genom en kommande förvaltningsplan.
De små husen är i dag tysta påminnelser om de människor som en gång ansvarade för Mallorcas vägar – långt före asfalt, intensiv trafik och moderna underhållsmaskiner.
Källa: Ultima Hora
Bild: Nus de sa Corbata på vägen till Sa Calobra i Escorca – en av platserna som nämns i berättelsen om Mallorcas gamla vägarbetarhus. Foto: Olaf Tausch / Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0.
Mer om Mallorcas historia kan du läsa HÄR
Missa inga nyheter!
Prenumerera på vårt veckovisa, kostnadsfria nyhetsbrev HÄR
