En ny historisk studie kastar ljus över en av de mörkaste och minst kända delarna av Mallorcas historia. Forskningen visar hur ön under 1930- och 1940-talet blev både en tillflyktsort för judiska flyktingar och ett centrum för nazistisk aktivitet – samtidigt som flera högt uppsatta nazister efter andra världskriget fann en fristad på Balearerna under Francodiktaturen.
Studien, som publicerats av Balearernas regering, ingår i ett större forskningsprojekt om demokratiskt minne och har tagits fram av historikerna Jaume Claret, Antoni Janer och Manuel Aguilera. Den bygger bland annat vidare på den tyske journalisten Alexander Sepasgosarians bok Mallorca unterm Hakenkreuz. 1933–1945.
Judar har funnits på Mallorca i århundraden
Judar har levt på Mallorca sedan medeltiden och utgjorde en viktig del av öns samhälle. Efter pogromerna 1391 och de tvångskonverteringar som följde levde många kvar som så kallade xuetes – ättlingar till judar som officiellt konverterat till kristendomen men som under århundraden utsattes för diskriminering och misstänksamhet.
Den nya studien handlar dock främst om de tyska och centraleuropeiska judar som kom till Mallorca under 1920- och 1930-talet.
Judar flydde – nazister organiserade sig
Redan innan turistboomen lockade Mallorca många tyskar. Under 1930-talet ökade inflyttningen kraftigt när Hitler tog makten. Bland de nyanlända fanns både judiska flyktingar som försökte undkomma förföljelserna och nazistsympatisörer.
Enligt forskningen grundades den lokala avdelningen av nazistpartiet NSDAP i Palma redan den 28 juni 1932 – flera månader innan Hitler blev rikskansler. Organisationen hade som mest omkring 55 medlemmar och arrangerade utflykter och sammankomster där Hitlers idéer hyllades öppet.
Samtidigt kämpade många judiska familjer för att bygga upp ett nytt liv. När nazisterna spärrade deras tillgångar i Tyskland tvingades flera starta små företag för att kunna försörja sig. Bland annat öppnade Heinz Kraschuztki en verkstad som tillverkade raffiaespadriller.
Francoregimen samarbetade
När det spanska inbördeskriget bröt ut hamnade Mallorca snabbt under Francos kontroll. Forskarna menar att den frankistiska regimen samarbetade med Nazitysklands antisemitiska politik, vilket gjorde att flera judiska flyktingar tvingades lämna ön eller riskerade att utlämnas.
Efter andra världskriget blev Balearerna i stället en fristad för flera nazister som skyddades av Francoregimen. Ett av de mest kända namnen är Otto Skorzeny, SS-officeren som blev ökänd för sina specialoperationer under kriget och senare bosatte sig på Mallorca.
Minnesstenar över nazismens offer
Sedan 2018 finns så kallade Stolpersteine – små minnesstenar – utplacerade i Palma för att hedra personer som föll offer för nazismen. De påminner bland annat om mallorkiner som deporterades till koncentrationslägret Mauthausen, men också om tyska judar som sökte skydd på ön.
Ett av de mest uppmärksammade fallen är makarna Heinemann, som hjälpte familjer som förföljdes under Francoregimen. När de hotades med utvisning till Hitlers Tyskland valde de att ta sina liv på Mallorca 1940, hellre än att återvända.
Nynazism fortfarande ett problem
Forskarna menar att Mallorca fortfarande brottas med delar av sitt förflutna. Studien beskriver hur högerextrema grupper och tyska nynazister under senare år förekommit i bland annat Arenal och hur polisinsatser riktats mot våldsamma extremistmiljöer.
Historikern Toni Janer anser att Spanien fortfarande har mycket arbete kvar när det gäller att synliggöra denna del av historien.
– I Tyskland har många historiska platser bevarats och används för att utbilda nya generationer. På Balearerna saknas fortfarande många offentliga minnesplatser som kan hjälpa unga att förstå vad som hände, säger han.
Studien har även blivit föremål för politisk debatt. Forskarna riktar kritik mot den regionala regeringen för att rapporten offentliggjordes först mer än två år efter att den färdigställts.
Författaren Alexander Sepasgosarian menar också att Tyskland och Spanien har hanterat sitt förflutna på olika sätt.
– I Tyskland riskerar man fängelse om man öppet visar nazistiska symboler eller gör Hitlerhälsning. Här ser vi fortfarande människor som gör det utan att få några konsekvenser, säger han.
Mer om Mallorcas historia kan du läsa HÄR
Källa: Ultima Hora
Bild: Mallorca Nyheter, Synagogan i de gamla judiska kvarteren i Palma.
Missa inga nyheter!
Prenumerera på vårt veckovisa, kostnadsfria nyhetsbrev HÄR
