Mallorca och Menorca går in i demografisk vinter – födelserna rasar
Mallorca och Menorca går nu in i en fullskalig demografisk vinter. De båda öarna avslutade 2024 med fler dödsfall än födslar – ett trendbrott som experter länge förutspått. Enligt färska siffror från Spaniens statistikmyndighet, INE, upplever hela 41 kommuner på Balearerna en negativ naturlig befolkningstillväxt.
Det som förhindrar en verklig demografisk kollaps är att Ibiza och Formentera fortfarande växer – och att nya invånare fortsätter att flytta in från andra delar av Spanien och från utlandet.
Endast 66 nya invånare födda på Balearerna*
Den naturliga befolkningstillväxten är dramatisk: under 2024 fick Balearerna endast 66 nya invånare födda i skärgården. Ibiza stod för 326 fler födslar än dödsfall, Formentera för 24 – men Menorca hade 128 fler dödsfall än födslar och Mallorca 156.
En färgkodad regional karta visar stora skillnader mellan olika kommuner, se nedan. Norra Mallorca och Llevant håller uppe födelsetalen, medan inlandskommunerna tydligt tappar befolkning. Siffrorna är särskilt negativa i Palma och Calvià, där hög befolkningstäthet kombineras med låga födelsetal och en allt äldre befolkning.
Slutsatsen är tydlig: utan invandring hade Balearerna i praktiken stått stilla befolkningsmässigt – med endast 66 fler invånare än året innan.
Det låga barnafödandet är ingen nyhet. I mer än tio år har födelsetalen stadigt sjunkit, samtidigt som dödligheten ökat i takt med att befolkningen blir äldre. En betydande del av dagens födslar kommer dessutom från familjer som tidigare har migrerat till öarna – vilket innebär att invandring är den faktor som fortfarande upprätthåller födelsetalen.
Kulturgeografer varnar för konsekvenserna: ett samhälle med färre unga, fler äldre och en växande obalans mellan befolkningen som arbetar och befolkningen som behöver vård och stöd.
Tillväxten framöver beror helt på migration
Experterna är eniga: Mallorca och de andra öarna går in i ett skede där befolkningstillväxt inte längre kommer från födslar – utan från migration. Detta kräver långsiktig politisk planering inom allt från bostadsmarknad och utbildning till integration och äldreomsorg.
En liknande utveckling syns på Kanarieöarna, som nu har 1 255 061 invånare – en ökning på knappt 0,2 % jämfört med föregående kvartal och 0,9 % på ett år. I princip hela ökningen beror på invandring, eftersom födelsetalen även där fortsätter att falla.
Balearerna står därmed inför ett vägskäl: antingen anpassa sig till ett samhälle som växer genom migration – eller riskera en framtid med krympande befolkning och ökande försörjningsbörda.
*Så räknas de 66 nya invånarna – en enkel förklaring
Siffran 66 nya invånare födda i skärgården handlar inte om antalet barn som föddes, utan om skillnaden mellan födslar och dödsfall totalt på Balearerna. Det betyder alltså:
• Ibiza hade 326 fler födslar än dödsfall
• Formentera hade 24 fler födslar än dödsfall
• Menorca hade 128 fler dödsfall än födslar
• Mallorca hade 156 fler dödsfall än födslar
När man lägger ihop alla plus- och minussiffror för hela skärgården blir nettot:
326 + 24 – 128 – 156 = 66
Det föddes alltså många fler än 66 barn – men eftersom så många fler människor avled samma år, blev ökningen av befolkningen bara 66 personer.
Det är detta som kallas naturlig befolkningstillväxt:
Födslar minus dödsfall.
Källa: Ultima Hora
Bild: Deposit Photos
Missa inga nyheter!
Prenumerera på vårt veckovisa, kostnadsfria nyhetsbrev HÄR
Relaterade Nyheter
Mallorcas befolkningstillväxt drivs helt av utländsk invandring
