Hur vi hanterar våra avfall är en viktig faktor i arbetet mot ett hållbart samhälle. Det slår EU fast i sitt dokument från 2015 ”Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin”.
Enklare uttryckt betyder ”cirkulär ekonomi” att vi återanvänder prylar som tjänat ut.
Och precis som i idrotten sätter man upp mål. Och delmål.
Nästa år – 2020 – vill Bryssel att medlemsländerna ska återvinna 50 procent av förbrukade eller uttjänta produkter. Det kan vara varor av metall, plast, glas eller papper. Eller andra rester från hushållens och företagens vardag.
Ett viktigt och tydligt delmål. Stegvis ska den siffran höjas till 65 procent 2035.
Många kommuner på Mallorca har stora bekymmer med att möta delmålet med 50 procents återvinning nästa år. Ja, inte bara ön får kritik från EU utan hela Spanien ligger efter.
Åter till Mallorca.
Det finns goda elever i återvinningsklassen. Som Esporles, Santa Maria, Consell, Alaró, Binissalem, Lloseta, Búger, Campanet och Selva.
Särskilt Esporles som återanvänder 75 procent av allt som tjänat ut. Alltså långt över EU:s mål om 16 år.
I andra ändan av skalan finns Llucmajor, Marratxí och Inca, alla återvinner under 10 procent. Förra året producerade Llucmajor 17 238 ton avfall. Bara 1 139 ton eller 6,6 procent återvanns. Det fattas nästan 7 500 ton för att kommunen ska få godkänt.
Viktigt för miljöarbetet inom EU att vi alla – var och en – ska minska avfallet vi genererar.
Och skillnaden mellan öns kommuner är stor. I Esporles producerar varje invånare 179 kilo avfall per år. I Llucmajor 485 kilo och i Escorca, Sant Llorenç des Cardassar and Muro över 1 000 kilo per person och år.
Mest på ön enligt statistik från Landstinget (Consell de Mallorca).
