Mallorca mellan kristet och muslimskt styre

Mallorcas historia mellan åren 534 och 903 präglades av bysantinskt inflytande, kristna traditioner och övergången till muslimskt styre. Ön införlivades i det bysantinska riket år 534, men hur länge kejsarna i Konstantinopel behöll kontrollen är osäkert. Först år 902 eller 903 erövrades Mallorca av styrkor från emiratet Córdoba.

Vad hände under århundradena däremellan? Det är en av de minst kända delarna av öns historia. De bevarade texterna är få, men arkeologiska fynd berättar om kristna samhällen, romerska traditioner och kontakter med andra delar av Medelhavet.

Hur blev Mallorca en del av det bysantinska riket?

Romarna erövrade Mallorca redan år 123 före Kristus. När det västromerska riket började falla sönder tog vandalerna över Balearerna på 400-talet.

Vandalerna var ett germanskt folk som hade skapat ett rike i Nordafrika. De var kristna, men tillhörde en annan riktning inom kristendomen än den som dominerade i det romerska riket.

På 500-talet försökte den östromerske kejsaren Justinianus återta områden som tidigare hade tillhört Rom. År 534 besegrade hans styrkor vandalerna, och Balearerna införlivades i det östromerska riket, som vi i dag kallar det bysantinska riket.

Namnet kan låta främmande, men riket var den östra delen av det gamla romerska riket. När den västra delen föll på 400-talet levde den östra vidare i ytterligare omkring tusen år. Huvudstaden var Konstantinopel, dagens Istanbul.

Mallorca låg långt från rikets centrum. Därför är det osäkert hur stark kontrollen från Konstantinopel var under de följande århundradena.

Vad berättar Son Peretó om Mallorcas historia?

Rester av tidiga kyrkor visar att det fanns organiserade kristna samhällen på Mallorca. Bland de viktigaste platserna finns Son Peretó utanför Manacor och Sa Carrotja i Porto Cristo.

Arkeologiska fynd omfattar bland annat mosaiker, gravar och dopbassänger. De ger inblickar i det religiösa livet och är viktiga pusselbitar för att förstå Mallorcas historia under den tidiga medeltiden.

Befolkningen levde kvar med många romerska traditioner och använde sannolikt former av latin som vardagsspråk. Fynd av föremål från andra delar av Medelhavet vittnar också om kontakter över havet.

Kyrkorna och föremålen berättar däremot inte exakt vem som hade den politiska makten. Att kristna och romerska traditioner levde kvar behöver inte betyda att kejsaren i Konstantinopel styrde ön direkt.

Vem styrde Mallorca när kontakten med Konstantinopel försvagades?

Det vet vi inte säkert. Under 600-talet förlorade det bysantinska riket sina områden på det spanska fastlandet. Mallorca och de övriga Balearerna hamnade då längre från rikets närmaste stödjepunkter.

Samtidigt var kejsarna i Konstantinopel upptagna med krig på andra håll. Förutsättningarna för att försvara och administrera avlägsna öar i västra Medelhavet försämrades.

Mallorca kan därför ha fått sköta alltmer av sitt försvar och sin administration på egen hand. Lokala ledare och den kristna kyrkan kan ha fått större inflytande när kontakten med rikets centrum försvagades.

Eftersom det finns få bevarade texter från perioden går det inte att följa utvecklingen år för år. Bilden av öns styre måste därför beskrivas med försiktighet.

Varför fick Mallorca muslimskt styre senare än fastlandet?

År 711 korsade muslimska styrkor Gibraltar från Nordafrika. På några år erövrade de stora delar av den Iberiska halvön, där dagens Spanien och Portugal ligger.

De muslimskt styrda områdena fick namnet Al-Andalus. De styrdes först som en del av ett större muslimskt rike och senare från Córdoba i södra Spanien.

Mallorca erövrades inte vid samma tid. På ön levde kristna samhällen och romerska och bysantinska traditioner kvar.

Öläget kan ha bidragit till detta. En erövring över havet krävde fartyg och andra förberedelser än ett fälttåg på fastlandet. Havet erbjöd ett visst skydd, men gjorde inte Mallorca oåtkomligt.

Under de följande århundradena utsattes Balearerna för muslimska räder. Det finns också uppgifter om tributbetalningar till muslimska härskare. Förhållandet till de omgivande makterna var alltså mer komplicerat än en tydlig gräns mellan två världar.

När fick Mallorca muslimskt styre?

Mallorca erövrades år 902 eller 903 av en expedition ledd av Isam al-Jawlani från emiratet Córdoba. Erövringen införlivade ön i Al-Andalus och inledde en ny period i Mallorcas historia.

Palma blev känt som Medina Mayurqa och utvecklades under den muslimska tiden till en viktig stad. Nya invånare kom från södra Spanien och Nordafrika och förde med sig språk, religiösa traditioner och kunskaper om bland annat jordbruk och vattenförsörjning.

Hur förändrades Mallorca under den muslimska tiden?

Under det muslimska styret utvecklades bevattning, odling och stadsliv. Spår av denna period finns fortfarande i Mallorcas landskap och ortnamn.

Förändringen skedde gradvis. Ett nytt politiskt styre innebar inte att hela befolkningen omedelbart bytte religion, språk eller levnadssätt.

Med tiden fick islam och det arabiska språket en dominerande ställning. Den muslimska perioden varade fram till år 1229, då den kristne kungen Jaume I erövrade Mallorca.

Århundradena mellan 534 och 903 visar hur ön gick från att ingå i det bysantinska riket till att bli en del av Al-Andalus. Samtidigt påminner luckorna i källmaterialet om hur mycket som fortfarande är osäkert.

För den som vill förstå Mallorcas historia är perioden en viktig länk mellan den romerska tiden och det medeltida samhälle som växte fram efter den muslimska erövringen.

Källa: Ultima Hora.

Bild: Dopbassängen och ruinerna efter basilikan Son Peretó utanför Manacor på Mallorca. Foto: Olaf Tausch / Wikimedia Commons, CC BY 3.0.