När vi röstar på ett parti eller en person utrycker vi också en vilja hur mycket som ska betalas gemensamt och hur våra skatter ska användas. Sedan fattar politiska makthavare besluten för vår räkning.
Spanjorer och svenskar har olika syn på vad och hur mycket som ska betalas via skattemedel.
EU har gjort en redovisning, för 2014, över hur den offentliga sektorn ser ut inom unionen.
Sveriges utgifter för offentlig verksamhet är 51,8% av BNP (den samlade ekonomiska aktiviteten), Spaniens är 44,5% och snittet för EU 48,2%. Redan här tycker svensken att det kollektiva ansvaret ska vara större.
Det innebär i praktiken att spanjoren vill att individen ska stå för fler kostnader än vad svensken och andra EU-medborgare vill.
Generellt sett har rikare länder i Västeuropa en större andel av sin ekonomi i den offentliga sektorn än de fattiga länderna i Öst- och Centraleuropa.
De största utgifterna för alla länder är pensioner, åldringsvård och hälso- och sjukvård. I Sverige tar de 28,3% av skatterna och i Spanien 23,7%. En skillnad på knappt 20%.
Andra poster med stora skillnader mellan Sverige och Spanien är utgifterna för utbildning och försvar. Sverige lägger drygt 60% mer på skolan och drygt 40% mer på försvaret. Ländernas andel av BNP till skolan är 6,6 resp 4,1 och till försvaret 1,3 resp 0,9.
