År 2007 stiftade den dåvarande PSOE-regeringen en lag, Ley de Memoria Histórica.
Syfte med lagen var att ge ett officiellt erkännande till offren för inbördeskriget och ett fördömande av Francos diktatur.
Symboler och namn som påminde om Franco skulle avlägsnas.
En uppgift som visat sig svår att lösa fullt ut.
Än idag finns elva kommuner vars namn är knutna till Franco eller hans närmaste medarbetare: Villafranco, Alcocero de Mola, Bembézar del Caudillo med flera byar.
Byar som Llanos de Caudillo. El Caudillo var Francos militära titel.
Och motståndet mot att avlägsna Francos namn är tydligt i de aktuella kommunerna och byarna.
Främsta skälet är den jordreform som Franco drev igenom efter maktövertagandet 1939 – Instituto Nacional de Colonización.
En omfattande omfördelning av mark och byggande av 300 nya byar. Och en radikal bosättningspolitik som gav människor bostäder och försörjning.
Byarna fick ofta namn som hyllade diktatorn, som sågs som deras välgörare. Ett argument som går igen, när dagens generation får frågan hur de kan leva i ett samhälle uppkallat efter en despot.
Men advokaten Eduardo Ranz i Madrid vägrar acceptera att lagen från 2007 inte åtlyds. Han driver flera hundra ärenden mot kommuner som rymmer byar, gator och torg med namn från Franco-tiden. Hela 21 kommuner är berörda.
Motståndet är kompakt, men för Ranz handlar saken om demokrati. Och juridik.
Lagen ska följas.
text: John Öjhammar
